Håller en vacklande amerikansk konsument en nervös aktiemarknad i ett svettigt grepp?
Det var ett kraftigt, men kortvarigt, skalv på aktiemarknaden i början av augusti. Det började med oroligheter i USA, följt av mycket kraftiga fall i Japan. Därefter föll börserna i reala termer över hela världen och oron spred sig - i cirka 24 timmar. Sedan återhämtade sig marknaderna och en del av förlusterna återhämtades. Så vad var det som hände?
Det korta svaret är att det kanske var en överreaktion på en något svag amerikansk jobbrapport för juli, varvat med en del tekniska förklaringar som "carry trade", som inte ska negligeras. Men hur kan en jobbrapport - som trots allt visade på tillväxt i antalet nya jobb - skapa så mycket osäkerhet?
Nervositet
Två förklaringar är uppenbara. Marknaden väntade på en korrektion. Det var flera år sedan vi hade en sådan och normalt brukar det komma två eller tre sådana under en tioårsperiod. Aktiemarknaden är högt prissatt mätt till de flesta parametrar efter flera år av kraftiga uppgångar. Den stora drivkraften har varit de amerikanska börserna och i synnerhet de tunga teknikbolagen, "Magnificent Seven".
Den andra förklaringen beror på nervositet inför utvecklingen i USA, där alla makrosiffror, jobbrapporter, inköpsförväntningar inflationssiffror, räntesignaler och opinionsundersökningar studeras noga och tolkas hårt av investerare och analytiker. Dessa faktorer har endast en indirekt påverkan på företagens resultat, men de är en indikation på den stora nervositet som för närvarande präglar marknaderna. Volatilitetsindexet VIX - som indikerar investerarnas rädsla - låg förra veckan på sin högsta nivå på nästan två år.
Total dominans
År 2023 stod USA för cirka fyra procent av världens befolkning, cirka en fjärdedel av världens BNP och hela 42 procent av det globala aktievärdet. År 2024 är siffrorna ännu högre. The Economist skriver i sin senaste utgåva att så mycket som 61 procent av det globala aktievärdet utgörs av amerikanska bolag. Det som är anmärkningsvärt för oss som investerare är hur otroligt viktiga de amerikanska konsumenterna är för aktiemarknadens utveckling. Detta förklarar också varför jobbrapporterna läses med så stort intresse.
Financial Times skriver i en färsk analys att amerikanska konsumenter står för otroliga 18 procent av global BNP. Det är mer än vad alla 27 EU-länder står för, all tillverkning inräknad. För bara några år sedan var EU en mycket större faktor. Men medan Europa har tappat marknadsandelar har de amerikanska konsumenterna gynnats av hög tillväxt reallöneökningar, låg arbetslöshet, skattesänkningar och aggressiva kreditkortsföretag. Konsumenterna står för två tredjedelar av den amerikanska ekonomin.
Lägre benägenhet att köpa
Under en längre tid har frågor väckts om hur länge denna konsumtionsboom kan hålla i sig. Flera stora amerikanska företag pekar nu på en avmattning. McDonalds har vidtagit åtgärder mot den sviktande försäljningen och kört landsomfattande 5-dollarserbjudanden för en måltid. Starbucks har lanserat en ny strategi som svar på den vikande försäljningen. Chokladtillverkaren Hershey och konkurrenten Kraft Heinz vittnar om en betydligt större måttfullhet bland allmänheten. Procter & Gamble säljer färre hygienprodukter och kedjor som Walmart och Target har sänkt priserna, bland annat som en följd av fallande inflation. Samtidigt rapporterar kreditkortsföretagen om ett ökande antal kunder som har svårt att betala sina avbetalningar.
Det finns för närvarande ingen känsla av kris. Den amerikanska ekonomin är stark, arbetslösheten är måttlig och nettotillskottet av nya jobb var 114 000 i juli. Samtidigt kom 420 000 fler personer ut på arbetsmarknaden. Det gjorde att arbetslösheten steg från 4,1 till 4,3 procent. Vissa ser detta som ett tecken på lägre ekonomisk aktivitet, medan andra varnar för att tolka in för mycket av en enskild månads siffror, eftersom förlusten av må nga tillfälliga jobb påverkade statistiken negativt. Det är också positivt att fler människor nu kommer in på arbetsmarknaden.
Får vi en orolig höst?
Räntorna i USA är höga och i en hårt skuldsatt befolkning tar räntor och amorteringar en stor del av konsumenternas disponibla inkomst i anspråk. Samtidigt har en del av det privata sparande som skedde under pandemin i stort sett förbrukats. Många har dragit vad de kan på sina kreditkort. Det gör att hållbarheten i den privata konsumtionen bevakas noga och många stora kedjor kommer att använda priset som ett vapen för att hålla uppe försäljningen. Detta sätter press på vinsterna.
Var därför beredda på en större osäkerhet på de amerikanska börserna i höst när nyckeltal, räntebeslut och presidentvalskampanjer kommer att dominera marknaderna. Utvecklingen på aktiemarknaden avgörs till stor del av hur långt ner i fickan den amerikanska konsumenten stoppar kreditkortet.
CMC Markets erbjuder sin tjänst som ”execution only”. Detta material (antingen uttryckt eller inte) är endast för allmän information och tar inte hänsyn till dina personliga omständigheter eller mål. Ingenting i detta material är (eller bör anses vara) finansiella, investeringar eller andra råd som beroende bör läggas på. Inget yttrande i materialet utgör en rekommendation från CMC Markets eller författaren om en viss investering, säkerhet, transaktion eller investeringsstrategi. Detta innehåll har inte skapats i enlighet med de regler som finns för oberoende investeringsrådgivning. Även om vi inte uttryckligen hindras från att handla innan vi har tillhandhållit detta innehåll försöker vi inte dra nytta av det innan det sprids.
