Alplandet ses som ett föregångsland inom flera områden, så varför släpar aktiemarknaden efter?
Schweiz, alplandet som är känt för sina fantastiska berg och sin politiska neutralitet, har under de senaste åren fått förnyad uppmärksamhet från den norska allmänheten som det föredragna resmålet för rika norska skatteflyktingar. Zürich och Genève rankas konsekvent bland världens bästa, men också dyraste, städer att bo i.
Schweiz ligger nästan alltid i toppen, eller i tätskiktet när världens bästa ekonomier rankas, till exempel BNP per capita, Index of Economic Freedom, Global Innovation Index och Global Competitiveness Report.
Så hur kommer det sig att den schweiziska aktiemarknaden inte håller jämna steg med resten av Europa?
Låg avkastning
SMI-indexet på SIX-börsen i Zürich består av de 20 viktigaste bolagen från det bredare SPI-indexet och utgör därmed omkring tre fjärdedelar av den schweiziska aktiemarknaden, sett till börsvärde.
Hittills i år har SMI stigit 8,8 procent, vilket är helt ok, men under de senaste fem åren har det bara ökat ynka 20 procent. Under samma period har huvudindexet på Oslobörsen avancerat 65 procent, medan amerikanska S&P 500 har klättrat hela 95 procent.
SMI-indexet ligger fortfarande sex procent under sin högsta nivå någonsin, som sågs julen 2021, medan ett antal andra index har nått nya stabila toppnivåer i år.
Ovanligt hög koncentration
Den schweiziska turistnäringen märks inte direkt i SMI-indexet, men klockor representeras av lyxvaruföretaget Richemont och choklad av livsmedelsjätten Nestlé.
I övrigt dominerar finans-, läkemedels- och verkstadsdrivna företag. Många av de stora schweiziska bolagen är marknadsledande inom respektive bransch och har därför stora möjligheter att vara prisdrivande. Däremot är den direkta exponeringen liten mot AI och andra spännande teknologier som drivit på den globala börsoptimismen de senaste åren.
Under 2017 utgjorde de ”tre stora” - Nestlé och läkemedelsbolagen Roche och Novartis hela 60 procent av index och en regel infördes att inget bolag fick väga mer än 18 procent. För dem som klagar på att ”Magnificent Seven”-aktierna utgör 35 procent av S&P 500-indexet är detta ingenting i jämförelse.
Märkligt nog är revolutionen inom viktminskningsläkemedel en gemensam utmaning för alla de tre stora, som har halkat efter Novo Nordisk och Eli Lilly. Nestlé hotas också av eventuella stora förändringar i vad och hur mycket människor äter, medan Roche fortfarande kämpar för att kompensera för förlusten av den kraftiga försäljningsökningen relaterad till corona under pandemin.
En av ljuspunkterna är banken UBS som har levererat en avkastning på 145 procent under de senaste fem åren, vilket är bättre än de flesta andra banker i västvärlden. Den fortsatta utvecklingen är beroende av en lyckad integration av Credit Suisse, den finansiellt tyngda konkurrenten som UBS tog över förra året.
Inte helt oberoende
Bortsett från sektorsammansättningen råder det ingen tvekan om att den rekordstarka schweizerfrancen har haft en negativ inverkan på SMI-indexet.
Många av de stora schweiziska företagen har sina intäkter utomlands, men betalar många av sina kostnader i hemlandet och rapporterar i schweizerfranc. Faktum är att valutarörelserna står för 25 procent av den relativa utvecklingen för SMI-indexet under de senaste 10 åren, enligt Kepler Cheuvreux.
Även om Schweiz gärna håller sig utanför EU och euron påverkas landet i hög grad av hur de europeiska ekonomierna utvecklas. Schweiz är en viktig exportör till eurozonen och den stagnerande tillväxten i framför allt Tyskland är därför en utmaning.
Internationella valutafonden (IMF) förutspår en BNP-tillväxt på blygsamma 0,9 procent för eurozonen och 1,3 procent för Schweiz under innevarande år. Sämre ekonomiska tider försvagar efterfrågan på schweiziska produkter och tjänster som ofta är högt prissatta.
Osäkerheten kvarstår
Schweiz självt kan sägas ha fått inflationen under kontroll. I september låg den på 0,8 procent, vilket är en nedgång från 1,1 i augusti och den lägsta nivån sedan september 2021. Styrräntan är nere på 1,0 procent efter att den schweiziska centralbanken i mars var bland de första i västvärlden att sänka räntan. Ytterligare en sänkning gjordes i slutet av september.
Den schweiziska centralbanken är en av få som intervenerar direkt på valutamarknaden, så det kan vara värt att hålla ett öga på signalerna därifrån. Ett viktigt övervägande har varit att stoppa den kraftiga förstärkningen av schweizerfrancen mot euron, som varit fallet nästan konstant sedan finanskrisen.
Det såg lovande ut för schweizerfrancens försvagning i somras, men nu när den geopolitiska oron har ökat igen har investerarna återigen sökt sig till säkra hamnar. Valutafluktuationer är notoriskt svåra att förutse, och den schweiziska aktiemarknaden är därför kanske bäst att lämna till dem som har ett särskilt intresse, under överskådlig framtid.
Medan schweizerfrancen fortfarande ses som en säker hamn i oroliga tider är det för närvarande svårt att säga detsamma om den schweiziska börsen.
CMC Markets erbjuder sin tjänst som ”execution only”. Detta material (antingen uttryckt eller inte) är endast för allmän information och tar inte hänsyn till dina personliga omständigheter eller mål. Ingenting i detta material är (eller bör anses vara) finansiella, investeringar eller andra råd som beroende bör läggas på. Inget yttrande i materialet utgör en rekommendation från CMC Markets eller författaren om en viss investering, säkerhet, transaktion eller investeringsstrategi. Detta innehåll har inte skapats i enlighet med de regler som finns för oberoende investeringsrådgivning. Även om vi inte uttryckligen hindras från att handla innan vi har tillhandhållit detta innehåll försöker vi inte dra nytta av det innan det sprids.
