Stora pengar i små drönare

I veckan kom nyheten att det norska drönarbolaget Nordic Unmanned är konkursmässigt, efter att ha kämpat ekonomiskt under lång tid och genomfört en krisemission i höstas. Bolaget noterades på Euronext Growth på Oslobörsen i december 2020, när låga räntor och allmän eufori kännetecknade marknaderna. Den här typen av småbolag med till synes lovande och framåtblickande teknik fick en enorm medvind. Men aktien toppade bara några månader senare, i februari 2021, och har sedan dess sett en brutalt nedåtgående trend innan det tog slut. Lönsamheten var fortfarande långt borta, och det är synd eftersom det kunde ha blivit en fin resa för ett nytt norskt teknikbolag. För globalt sett är intresset för drönare enormt stort.

 

I USA hade drönaraktierna ett rejält rally under jul och nyår. Bakgrunden var bland annat uppmuntrande uttalanden från personer på maktpositioner som Elon Musk. Detta i kombination med nyheter om ett antal mystiska drönarobservationer längs USA:s nordöstra kust. Optimismen för drönare på Wall Street leddes av Red Cat Holdings, som klättrade mer än 350 procent från början av november till början av januari efter nyheten om ett samarbete med Palantir Technologies för att integrera visuell navigationsmjukvara i sina drönare. Red Cats popularitet steg rejält strax före jul på Reddit-sajten WallStreetBets, mest känd för att vara en pådrivare till de osannolika kursuppgångarna i så kallade meme-aktier som GameStop och AMC för några år sedan. Ännu kraftigare var kursrusningen för Unusual Machines, som nästan tiodubblades under samma tvåmånadersperiod. Bolaget fick en extra skjuts när det meddelades att Donald Trump Jr, presidentens äldste son, skulle gå in som rådgivare och delägare i bolaget. Den här typen av kortsiktig eufori är typisk för en mycket riskbenägen marknad, men kan i slutändan bli en dyr historia för de som missar målet. Båda dessa nämnda aktier halverades nästan i värde under januari, och den typen av ras kan ta lång tid att hämta upp igen. Istället kunde man till exempel fått en avkastning på mer än fem procent genom att enbart investera i huvudindexet på Oslobörsen under årets första veckor.

 

Mer etablerade drönaraktier som Kratos Defence & Security Solutions, AeroVironment och Joby Aviation har också haft en positiv men inte lika dramatisk kursutveckling. Stora flygplanstillverkare som Boeing och Northrop Grumman har också fått god exponering. Optimismen är delvis kopplad till idén om att fler amerikanska drönare behöver produceras. Med utsikter för ett omfattande handelskrig mellan USA och Kina är det värt att notera att kinesiska DJI är den obestridda marknadsledaren för civila drönare, med exakt tre fjärdedelar av den globala marknaden, enligt Statista. Det är en marknad som väntas bli värd 100 miljarder dollar under 2030-talet. Den genomsnittliga årliga tillväxttakten (CAGR) för det kommande decenniet har visserligen reviderats ned de senaste åren från cirka 25 procent till 10-15 procent om man ser till genomsnittet av flera prognoser, men det finns fortfarande gott om marknadsandelar att slåss om. Civila drönare har visat sig vara mycket mångsidiga och blir alltmer populära och har fått en mängd olika tillämpningar. Många branscher har insett att man kan effektivisera besvärliga processer med hjälp av drönare. Alltifrån att skydda utgrävningsplatser från inkräktare till att erbjuda snabbare och billigare leverans av mediciner till ensligt belägna områden. Inom jordbruket används drönare för att analysera jordar, övervaka och bespruta grödor, och inom filmproduktion erbjuder de oanade möjligheter till kreativa kameravinklar och rörelser från ett fågelperspektiv.

 

Tillväxtprognoserna som vi nämnt är en sak, men politikernas regleringsbehov kan ha stor inverkan på hur snabbt branschen kan växa i praktiken. Mycket sker på nationell nivå och det kan därför finnas stora geografiska skillnader att hantera. Regler och användarbeteenden håller sällan jämna steg med den snabba utvecklingen och utrullningen av ny teknik. Till exempel hör vi ständigt talas om drönare som stoppar trafiken på flygplatser, och för en månad sedan kraschade en drönare in i ett av de flygplan som hjälpte till att släcka skogsbränderna i Los Angeles. Förutom en bättre trafikkoordinering för att undvika kollisioner är det naturligt att nationella myndigheter vill kunna identifiera drönare på långt håll vid misstanke om terrorism, sabotage eller illegal övervakning. Den amerikanska luftfartsmyndigheten FAA har gjort det möjligt för drönare att inte bara fjärrstyras utanför den markbaserade pilotens synfält, utan även att skjuta upp fyrverkerier som en del av spektakulära ljusshower. Det ska bli spännande att se i vilken utsträckning den offentliga sektorn vågar använda drönare för allt från katastrofhantering till trafikledning. Ingen blir förvånad om EU-länderna hamnar på efterkälken, efter USA och Kina, även på detta område.