50 år efter krigsslutet kan amerikansk inblandning återigen orsaka problem.
Situationen såg länge lovande ut för Vietnam, då landet under de senaste åren har gynnats av multinationella företags ”Kina+1”-strategi. Apple och Intel var några av de jättar som etablerade nya fabriker i landet när risken att vara beroende av Kina blev för hög.
För Vietnam har detta skapat gynnsamma förutsättningar för att kopiera Kinas tillväxtresa. Först som ett prioriterat produktionscentrum för västvärldens ekonomier och sedan för att kunna arbeta sig uppåt i näringskedjan till en ekonomi som i högre utsträckning drivs av tjänster och konsumtion.
Vietnam har under flera år haft en tillväxt som många avundas. BNP-tillväxten har i genomsnitt varit 6,25 procent under perioden 2000-2025 och myndigheterna räknar med tvåsiffrig tillväxt under nästa femårsperiod.
Landet gynnades av handelskriget mellan USA och Kina under Donald Trumps första mandatperiod, men det kan nu slå tillbaka mot dem.
Kan slå mot tillväxten
USA:s handelsunderskott med Vietnam ökade från 39,5 miljarder USD 2018 till 116,2 miljarder USD under 2022, enligt US Census Bureau. Endast Kina och Mexiko tjänar mer än Vietnam på handeln med USA.
Det är då man blir stämplad som handelsfiende. Trump har inte riktat alltför mycket uppmärksamhet mot Vietnam i medierna, men hans få kommentarer har varit skarpa; ”Landet är nästan värst av alla, de utnyttjar oss ännu mer än vad Kina gör”, sa han till Fox Business 2019. Han har också kallat landet för en ”valutamanipulatör”.
Trumps uttalanden står i skarp kontrast till Joe Bidens, som lyfte fram Vietnam som en strategisk allierad i Sydostasien och har stött landets halvledarproduktion.
För Vietnam är situationen känslig: nästan 30 procent av landets export går till USA, enligt Financial Times. En aviserad tull på 20 procent kan i värsta fall försvaga Vietnams årliga tillväxt med så mycket som fyra procentenheter, enligt en analys av den Singaporebaserade banken OCBC.
Fast i en handelskonflikt
Så än en gång befinner sig Vietnam i en svår sits mellan USA och Kina, på ett sätt som påminner om krigsåren 1957–1975 - men denna gång är det inte en ideologisk kamp mellan kapitalism och kommunism, utan en handelskonflikt där tullar används som vapen.
USA är landets största exportmarknad, medan Kina är landets största handelspartner och den främsta källan till importerade varor. Kinesiska företag står dessutom för en tredjedel av alla nya investeringar i Vietnam, enligt myndigheternas uppgifter, i syfte att undvika handelsrestriktioner riktade mot Kina.
Det är just denna praxis som kan bli problematisk om Trumpadministrationen skulle se det som att en del av den vietnamesiska exporten till USA i själva verket kommer från Kina.
Vietnam är medvetet om problemet och arbetar för att rensa ut kinesiska produkter som får stämpeln ”Made in Vietnam” utan att värdeskapande har skett lokalt.
Regeringen har även föreslagit en rad åtgärder för att jämna ut handelsbalansen med USA, bland annat genom stora inköp av Boeing-flygplan och amerikansk teknologi.
Kanske är lösningen att se till att Donald Trumps och Elon Musks planerade investeringar i landet blir av - ett golfanläggningsprojekt värt 1,5 miljarder USD respektive ett Starlink-projekt.
”Bambu-diplomati”
Det är svårt att hålla sig väl med både USA och Kina. Med sin så kallade ”bambudiplomati”, som kännetecknas av flexibilitet, motståndskraft och oberoende, gör de vietnamesiska myndigheterna sitt bästa för att balansera på en allt tunnare lina.
Av rädsla för att tvingas välja sida har Vietnam sedan 2016 haft en uttalad politisk strategi att upprätthålla nationell suveränitet och självständighet, samtidigt som man anpassar sig till den komplexa och föränderliga globala geopolitiska situationen. Strategin har inspirerats av liknande neutralitetspolitik i länder som Singapore och Schweiz.
Vietnam klassas av MSCI som en ”frontier market”, nivån under emerging markets, vilket innebär att det både finns stora risker och stora tillväxtmöjligheter. Flera ETF:er och fonder erbjuder exponering specifikt mot den vietnamesiska aktiemarknaden eller mot indexet ”frontier markets”, där Vietnam utgör hela 25 procent.
CMC Markets erbjuder sin tjänst som ”execution only”. Detta material (antingen uttryckt eller inte) är endast för allmän information och tar inte hänsyn till dina personliga omständigheter eller mål. Ingenting i detta material är (eller bör anses vara) finansiella, investeringar eller andra råd som beroende bör läggas på. Inget yttrande i materialet utgör en rekommendation från CMC Markets eller författaren om en viss investering, säkerhet, transaktion eller investeringsstrategi. Detta innehåll har inte skapats i enlighet med de regler som finns för oberoende investeringsrådgivning. Även om vi inte uttryckligen hindras från att handla innan vi har tillhandhållit detta innehåll försöker vi inte dra nytta av det innan det sprids.
